Idag är det den 24 mars och Mollys födelsedag. Hon skulle ha fyllt 14 år. För exakt ett år sen mådde jag riktigt dåligt, utan att igentiligen veta om det. Om bara några månader skulle jag bli deprimerad och börja kämpa emot utmattningssyndrom. Men om bara några dagar, för ett år sen, hade vi en bokad tid hos vetrinären. Samtidigt som vi bara ville pussa på våran Molly och va så glad att vi har haft henne i 13 år hade vi nedräknig till den dagen vi skulle få pussa på henne en sista gång. Jag sitter med en klump i halsen, tycker att detta är så otroligt jobbigt och det finns inte ett ända ord i hela värden som skulle någonsin kunna beskriva hur mycket vi saknar henne. Varje dag.

För ett år sen tänkte jag: Undrar va som har hänt ett år framåt, vad gör jag i mitt liv? Kommer det kännas lika jobbigt? Läker tiden sår? Kommer jag fortfarande att minnas allt med våran Molly? Ja, mitt liv är väldigt bra just nu. Ja det känns precis lika jobbigt. Nej, tiden läker inte sår men man lär sig leva med det. Ja, jag minns allt, precis allt. Jag vet precis hur det känns att mista en bästa vän och familjemedlem. Även fast det "bara" är en hund ♥

Mitt inlägg för ett år sen -  http://jessiicaohlsson.blogg.se/2016/march/